vulkanutbrott

Vulkanutbrott

Jordbävningar och vulkanutbrott är väldigt lika, båda uppstår på grund av jordens yttre delar.  Dessa rörelser uppstår på grund av planetens inre processer.  Jordklotet består av något som kallas för koncentriska skikt. Innerst inne finns det en kärna, runt kärnan finns ett så kallat skydd som kallas för mantel och allra ytters finns jordskorpan.

  

 

 1. Jordskorpan   2. Magmaflöde   3. Lavarör 

 4. Öppning   5. Gasmoln   6. Aska   7. Lavaprojektil 

 8. Lavaflod   9. Sidorör   10. Ny kon bildas  

11. Lager av stelnad lava   12. Lager av aska

Jordskorpan och den översta delen av manteln består av flera olika kontinentalplattor.  Plattorna rör sig i förhållande till varandra, längst med varandra, mot varandra och även ifrån varandra. På grund av dessa rörelser så uppstår det jordbävningar eller jordskalv som också kallas för seismisk aktivitet.  Genom forskning av mätningar av de seismiska aktiviteterna så vet vi idag var plattgränsen går.  På vissa ställen där plattorna glider mot eller ifrån varandra så kan det bildas vulkaniska aktiviteter så kallat olika vulkanutbrott. Det är alltså väldigt vanligt med vulkanutbrott längst kontinentalplattornas gränser.

Ett väldigt känt område med plattors rörelser då vulkanutbrott eller jordbävningar uppstår är Nord och Sydamerika västkust. Länder så som Turkiet och japan är väldigt utsatta med antingen jordbävningar eller vulkanutbrott eftersom att dessa länder ligger vid kontinentalplattornas gränser.  Men det förekommer även också vulkanutbrott på Hawaii och Kanarieöarna.  Orsaken av vulkanutbrotten på öarna är bland annat hot spots, som är heta punkter där jordskorpan är tunnare än normalt, där tränga även magman upp ibland.  Varför Sverige inte har så många vulkanutbrott är för att landet ligger långt in på den eurasiatiska plattan.  Men för ungefär 150 miljoner år sedan drabbades Sverige också ut för vulkanutbrott, men då låg landet där Kanarieöarna ligger idag. Eftersom att kontinentalplattorna hela tiden rör på sig så har Sverige flyttat sig genom åren. Därför är vi inte lika drabbade i dagens läge.

Endogena vulkanutbrott

Endogena händelser är det krafter som uppstår från jordens inre. Någonting har hänt och det har sedan byggts upp och gjort så att något växer och skapas på nytt. Ett endogent vulkanutbrott är alltså något som pågår i vulkanens inre som påverkar till att vulkanen får ett utbrott. Det är magman och smält sten från vår planets inre som tränger igenom jordskorpan och bildar en mycket varma massa som vi kallar för lava. Men det är inte bara lava som kommer ut, det kommer även ut heta gaser som bildar stora rökmoln tillsammans med aska. När magman har trängt upp ur jordskorpan så har det också bildats ett lavarör i marken av den heta magman, magman har en tempertur på 700-1200 grader. Ur lavarröret tränger sedan lavan och gaserna upp. Runt lavaröret uppe på marken har det nu bildats en stor klump av stelnad lava, lavan kan ha olika utseende beroende på vad den består av. Sen byggs lavan upp och tillslut ser vulkanen ut som ett berg.

Lavan som uppstår från en vulkan under havet stelnar till mjuk kuddlava, vilket väldigt ofta händer på Galapagos öarna. Lavan stelnar så fort den möter vattnet och bildar speciella kuddlika stenklumpar. De flesta vulkanerna befinner sig på havets botten och man hittar då väldigt ofta kuddlava i haven. Lavan kan också stelna till en ny ö efter att den har svalnat. 

Kuddlava

Men vad är då magma och lava egentligen?

Magma är berg som har smält. Magman kan stelna i jordens inre och då uppstår djupbergarter. Magma bildas genom att en bergart i den lägre delen av jordskorpan eller även också den över delen av mantel atmosfären smälter på grund av för högt tryck eller temperatur.  När magman tränger upp ur jordskorpan så kallas det för lava och när den har stelnat har det bildats en eruptiv magmatisk bergart av magman.  Men en magmatisk bergart kan också uppstå när magman har stelnat under jorden istället för över jordskorpan, då kallas den för en intrusiv bergart istället.

Magma

Lava

Exogent vulkanutbrott

Exogena händelser är alla konsekvenser av en händelse, exempelvis förslitningar på jordytan, klimatförändringar som har påverkat jorden fysiskt eller söndervittring. Söndervittring är när vatten exempelvis vittrar sönder eller formar berg.  Ett exogent vulkanutbrott är alltså det som händer utanför jordskorpan, och vad som själva konsekvensen blir av det.  Vulkanutbrott ställer till med förfärliga konsekvenser.  Städer och länder blir drabbade och skogar har brunnit ner, men även befolkningarna i de drabbade länderna har dött. Många tror att det är den heta lavan som förstör områden, men i själva verket är det de farliga gaserna som är förödande. 

Det hemska vulkanutbrottet på ön Sumbawa och konsekvenserna

Vulkanutbrott förstör både miljön och klimatet i området. Det kan man se tydligt på vulkanen Tambora som utbröt på ön Sumbawa i Indonesien. Det började först i en liten skala år 1812 med några rökmoln och skakningar. Men några år senare så bröt det ut ännu mer, och är det kraftigaste utbrottet någonsin. Det var av smält sten och eld som Tambora utbröt sig genom.  Ett stor askmoln bildades och täckte flera av de indonesiska öarna.  Växtriket och miljön dog helt ut och över 40 000 människor omkom av gasmolnet och av svält eftersom att all föda dog ut.  Men klimatet drabbades också väldigt mycket främst över hela västvärlden.

Tambora Vulkanen i Indonesien

Det var värst för Nordamerika och norra Europa, då svavel, som uppstod från utbrottet, kom upp i atmosfären och orsakade klimatförändringar. Det var även denna händelse som orsakade en så kallad vulkanisk vinter, vilket betyder att vi inte hade någon sommar under början på 1900-talet. Det var så kallt och frostigt att växter och grödor dog ut. USA och Kanada drabbades även också av snöstormar där många invånare frös ihjäl och dog. 

Varför det uppstod just här är för att Indonesien ligger i området på den Indoaustraliska plattan. Det är vid dessa kontinentalplattor som vulkanutbrott uppstår som jag nämnde tidigare. Därför är landet väldigt drabbat och även andra länder i områdena Nordamerikanskaplattan, Eurasiskaplattan, Sydamerikanskaplattan och afrikanskaplattan som man kan se på kartan nedan.

Ett vulkanutbrott sprutar ut många giftiga partiklar och svavel som senare bildar kemiska reaktioner när dem går ihop med andra partiklar i atmosfären. Det är därför bevisat att det är främst de giftiga gaserna och svavel som påverkar klimatförändringarna när ett vulkanutbrott uppstår.  

Olika vulkaner

Det finns självklart olika vulkaner med olika utseenden. Det är framförallt lavan som bestämer hur vulkanen kommer att se ut.  Några av de olika vulkanerna är:

  •   konvulkanen och lervulkan. En konvulkan sprutar ut mycket varma stenar som senare lägger sig i en hög kon runt vulkanen, där av konvulkan.  En konvulkan får bara ett utbrott tillskillnad från andra som kan få flera, deras utbrott vara inte under någon lång period.  En konvulkan kan bli mellan 30 till 400 meter hög, ett exempel på en konvulkan är Sunset Crater i Arizona.
  •  
  • lervulkan är lite annorlunda jämfört med andra. Den har ingen magma som tränger upp ur marken, utan istället tränger det upp heta gaser, vatten och olika mineraler. Därför är denna vulkanen mycket svalare än andra.  En lervulkan kan bli 700 m höga och 10 km i diameter. Lervulkaner finns bland annat i Ryssland och Colombia.

Konvulkan i Sunset Crater i Arizona       Lervulkan   

Källor

http://dalfall.wordpress.com/2011/10/10/vad-ar-endogena-och-exogena-krafter/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Endogen

http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/tektonik/index.html

http://www.ungafakta.se/vulkaner/

http://svt.se/2.22584/1.1964706/stora_vulkanutbrott_kan_paverka_klimatet