svår

Swedish Opposite Word Pairs #1

   
                 big - little                                  stor - liten
                 expensive - cheap                    dyr - billig
                 dirty - clean                              smutsig - ren
                 easy - difficult                           lätt - svår
                 fast - slow                                snabb - långsam
                 full - empty                               full - tom
                 hot - cold                                 varm - kall
                 long - short                              lång - kort
                 new - old                                 ny - gammal
                 strong - weak                          stark - svag


Simple Tips from Carribean Golf Swing Expert

The most important part of Golf is the swing, as the swing itself decides the game. It should be known by someone to hold the club for the best possible position. Since everyone has their own style of playing, they hold the club differently. If you’re in to sports and want to improve your game, then this article has everything you need to know about how to improve your score.

The website Golf Swing Guru provides all the useful techniques that can be used to improve your game. It offers a free report on the specific needs to the players that can be customized. Based on your way of holding the club and the direction of the swing, you can get answers to your questions. It also lists some general techniques for better shots. All these advantages are available to visitors of this website. If you are looking for something more, this website can also offer customized plans to provide you with personal training.

The customized swing plan is only for subscribers of this website. This plan helps users to understand their weaknesses in the game, and how those can be handled. This website also helps users improving their consistency, accuracy and distance-predicting in the game. In addition to these functions, the plan offers more to its subscribers. For example is like how to make proper use of their skills, simple technique such as gripping the clubface in the right way to be able to hit in the right direction. The plan essentially has all the techniques which required by golfers to improve their game from every direction.

The creators of this website have taken every step to make this program more simple, fun, and user-friendly as possible as they can. To make learning more effective and efficient, customers are provided with different types of learning materials such as DVDs, tele-seminars, exercises, training sessions, homework and worksheets. Subscribers also have instant access to Forum and a statistic tracking system to enable them keep the record of their performance. This site also offers 8 bonuses which contain additional materials. There are e-books, training aids, tips and techniques, and various guides which provide the extra tip to excel their skills. They are also spoiled by giving them life-time upgrades just for free!

If you are into Golf or plan to take it up then this website has all the swings that you need to know about. It is not only affordable, but also a fun way to learn about Golf. I can assure you that within few weeks of working with this program your skills will improve! Check out the full Golf Swing Guru to find out whether it’s definitely the right manual for you. To purchase this product simply go toGolf Swing Guru website.

"Jag och Frank Sinatra" - Håkan Hellström, 17 år

“Den är skriven någon gång under hösten 91. Då var jag 17 år. Vi fick egentligen i uppgift att skriva en uppsats i svenska, men jag såg chansen att berätta ALLT för klassen och helst för den jag var kär i (som inte ens märkte något…) Uppsatsen blev det viktigaste som fanns just då. Man får väl se den som ett vykort från en osäker men passionerad 17-åring på samskolan 1991”

Kärlek klockan elva
Kras.
Hon krossar mig under foten. Som vanligt. Å jag har inte en chans… Hon är för mäktig, den där flickan. Trampar bara rakt fram, fast nätt och vackert. Men hon trycker ändå ner mig så obarmhärtigt. Jag tror inte ens att hon vet vem jag är. Nej, det gör hon inte. Hur skall jag bära mig åt då? Rädda henne från att bli överkörd av en spårvagn… Kidnappa henne och tvinga henne att tycka om mig… Herre Gud! Jag som… råkar vara en av de särklassiga och… och mest storartade och mest komplicerade och… och storslagna (och snällaste) pojkar på den här skolan. Som Frank, den perfekta skapelsen, född att lyckas, att häpnas, att dyrkas. En dag blinda, söta flicka, ja, en dag skall JAG också lyftas upp och absorberas från den här mänskliga, dödliga världen. Ja, just det. Precis så! En dag kanske jag regerar här i universum. En dag skall jag visa henne. Då kommer hon att inse sitt misstag.
En dag skall jag verkligen…
En dag.

Hon riktigt utplånar mig, spottar på mitt hjärta. Flickan i blommig klänning. Hon med ögon av silver, med hår av guld, med kinder som rosor, hon med lockar som vågor, hon som alltid krossar mig under foten…
Kras.


Komplex klockan tolv
Jo, så är det just nu. Är kärlek kanske bara en sak för idioter som jag?
Jag vet faktiskt inte.
Annars är jag väl ganska nöjd. Fast jag helst vill se mitt namn tatuerat på hennes bröst. Nöjd på denna olyckliga planet.
Jag riktigt frossar i olycka, det höjer mitt självförtroende, glad över att jag inte är den ende som krossas under vackra fötter.
Ibland inser jag till och med att jag faktiskt ÄR storartad. Som när jag ser Samskolans värsta fähundar segla förbi. Dömda till att le, ständigt glada. Gråter dom någongång? Jo, det gör dom säkert. Precis som jag. Bra.
“Nog är vi väl på väg mot helvetet i alla fall”, tänker jag ibland. Hela jordklotet, allihop, till och med gudarna, förmodligen också min bästa vän Frank. Den fantastiske storstadsromantikern, den perfekta skapelsen. Han som lyckas göra natt till dag, Frank, min idol och min vän.
Han är svår att ta kål på. Och han är mitt enda hopp.
I denna så olyckliga värld.


Politik klockan ett
När jag var mindre brukade jag ta övningsrundor i stadens lyxkvarter. “För att förbereda mig på min framtid”, sa jag. Jag tyckte om vad jag såg där. Dom som bodde där var märkvärdiga. Dom hade vad de flesta andra ville ha.
Jag traskade runt, runt, runt. Jag gillade kvarteren. Jag gillade husen med de stora trädgårdarna och alla de där träden utmed gatorna. De som bodde där var så rika och vackra. Jag ser inget fel i att vara rik. En del fnyser åt rikedom. Jag tycker att det verkar behagligt. Det kanske är sant att man kan köpa sig mer lycka. Som i filmerna och i sångerna. Jag börjar tröttna på att dom säger att det inte är så. Men det spelar ingen roll. Och politik är ändå ingenting för mig. Jag vet knappt skillnad på Hitler och Herkules och det rör mig inte i ryggen. Blir bara så trött och så ledsen när jag hör människor predika om hur amerikanerna borde göra slut på Saddam.
Själv har jag inga politiska åsikter.
Det är ett sätt att segla fritt.


Ateist klockan två
När jag var elva år, nästan tolv:
“Vackra flickor gillar bara stora pojkar med mycket muskler och pojkar gillar bara tjejer med stora bröst. Varför kan vi inte få lära oss sånt i skolan?”, frågade jag vår lärarinna under en biologilektion. Hon såg alldeles chockad ut. Helt mållös.
“Tja, jag vet inte Håkan”, svarade hon “Är det (ähum) vetenskapligt?”
(Utspritt mummel och skratt)
“Varför är vissa människor hånfulla och elaka och överlägsna?”, frågade jag. Det blev helt tyst. Jag hade allas uppmärksamhet.
Men lektionen slutade, olyckligtvis, och jag tänkte:
“Det här förbannade livet, den här förbannade staden, de här förbannade människorna, de här förbannade vännerna, den här förbannade aprilhimlen, de där förbannade gudarna. Finns de någonstans? Är det bara jag och mina trumpinnar nu? Torkar aldrig oceanerna ut?

Vackra flickor gillar bara stora pojkar med mycket muskler och alla pojkar är förälskade i de vackraste flickorna. Är inte det fakta, förbannade gudar. Har ni aldrig tänkt på det? Aldrig någonsin.
Det är DET ENDA som jag tänker på när jag går här i korridorerna. Hjälper det överhuvudtaget att jag skriver såhär om det? Har jag någonsin fått något svar?
NÅGONSIN?
Hoppas att ni läser det…


Arg klockan tre
Häromdagen träffade jag en pojke som jag inte träffat på länge.
Vi sa inte så mycket. Har aldrig varit kompisar, och jag var inte särskilt glad åt att se honom. Jag gillade honom inte, hade aldrig gjort det heller för den delen. Han var hånfull och log fånigt och irriterande hela tiden. Försökte sätta sig över mig. För mig spelar DET ingen roll, men med det där leendet var det värre. Han stank ur munnen. Jag fick lust att kasta mig fram och slå honom på käften, men gjorde inte det. Han skulle väl ha krossat mig under foten, precis som han gjorde när vi var små. Precis som flickan i blommig klänning. Krossat mig under foten. Smack. Och det där groteska leendet.
Irriterande, hånfullt.
Han hade en flickvän och redan en stor bil och allt gick bra för honom.
Utmärkt förresten.
Bilen stod brevid. Alldeles blänkande, en sån där gammal tvåfärgad, med en massa krom. Verkligen vacker, som de där plasthuvarna, stor och bullig. Enorm. Som läderlappens bil, som en gangsterbil.
Själv har jag bara en rostig jättetrehjuling med ett Harley Davidson klistermärke på, ingen flickvän och allt går åt helvete vilken timme som helst. Jag SKULLE ha slått honom på käften.

Jag satt på en bänk vid Hedens parkeringsplats och läste skvallerspalterna i föregående dags Expressen och jag tittade på bilen. Den vackraste jag sett. Klockan var omkring tre, de andra hade gymnastiklektion och jag befann mig i mitt vanliga tillstånd. Jag menar, ni vet, ingenting funkar: flickor, kompisar, värdet, pengar, bristen på pengar, de rykande fabrikerna.
Så kom han där med flickvännen. Jag kände igen honom direkt på det där flinet.
- Nämen är det inte lilla Håken ponken!, sa han (hånfullt) när han fick syn på mig.
- Kalla mig inte Håkan, sa jag.
Vet du inte vem jag är? Jag är mycket mäktig, jag är Frank.
- Vem då, Frank?
- Frank Sinatra!
- Okej då, Frank Sinatra, vart är du på väg?
Jag njöt faktiskt lite.
- Till helvetet, svarade jag.
- Du har då inte växt ett skit sen jag klådde upp dig sist. Va en man, din barnrumpa.
- Nej, jag tycker det verkar väldigt tråkigt. Förresten är jag mer intresserad av tjejer.
- Jag tycker verkligen att du är en skitstövel, Håkan.
- Jag med. Stick nu, du besvärar mig.
Han och flickvännen, som också flinade sådär, klev in i läderlappsbilen och åkte iväg.
Och jag tog min rostiga jättetrehjuling till helvetet.


Lite ledsen klockan fyra
Jag är en pojke med en del problem och jag förmodar att de flesta av dom är självförvållade. “Ofta blir det vad man gör det till”, säger John Blund. Jag antar att han har rätt, som vanligt.
Alla gudomliga makter. Håll mig alltid i minnet. Det här är en kungörelse:
Jag kan inte spela saxofon som Charlie Parker.
Och jag kan inte få tillräckligt mycket skäggstubb för att se ut som kapten Haddock. Jag är en pojke. Kommer nog vara det i resten av mitt liv.
Jag trivs ganska bra med det.
Flickan jag älskar tycker bara synd om mig.
Jag gillar inte köttkorv och tillgjorda människor (man vet aldrig vad som finns inuti dom).
Världen tycks vända sig emot mig. Jag blir äldre.
- Jag är ledsen, Frank Sinatra. Varför kan inte världen…
- För att det är så här det är, viskar någon.
- Men jag vill leva i en värld där sångerna blir verklighet.
Det måste finnas ett sånt ställe. Det bara måste! Det måste!
Och Frank Sinatra svarar: Ingenting.