ersatt

Jag tänkte på det här med...

hur städer planeras.

För hundra år sedan formades städer efter hur och var människor gick och samlades. Stigar blev till vägar. Mötesplatser blev till torg.

För femtio år sedan kom massbilismen in i våra städer och motorvägar och stora parkeringshus byggdes upp i städerna. Mycket yta gick till att förse våra bilar med plats och istället hänvisas fotgängare och cyklister till trottoarer eller bakgator.

Idag är massbilismen ett faktum. De störa köpcentrum i utkanterna av städerna har ersatt de traditionella torgen. Motorvägar delar städer och parkeringsplatser tar upp mark som det hade gått att bygga bostäder åt så många. Bilar produceras och säljs som aldrig förr.

Men ser vi ett skifte? Allt större fokus läggs på att planera cykelstråk och göra gånggator och utöka kollektivtrafik. Föregångsstäder som Köpenhamn och Amsterdam prisas. Jag har förmånen att få arbeta i ett projekt där vi undersöker ett nytt stadsutvecklingsområde i Göteborg. Frihamnen ska bli en helt ny stadsdel och här satsas stort på att minimera bilismen och ge företräde åt cykel, gång och kollektivtrafik.

Jag tror att en ny generation där allt färre kommer äga bil är på väg. Vi ser inte värdet i att äga bilen, utan snarare värde i att enkelt kunna låna, att ha nära till god kollektivtrafik och att säkert kunna ta cykeln vart vi behöver.

Freon

Freon är #dagensord i #klimat-ordlistan, läs förklaringen här: #swgreen

External image

I sprayburkar och i kylskåp användes tidigare gaser som kallades “freon”, eller klorfluorkarboner. Även förkortningen CFC från engelskans ChloroFluoroCarbon compounds används. Freonerna förbjöds genom Montrealprotokollet från 1987 eftersom de förstörde ozonskiktet.

Freonerna bidrar även till växthuseffekten, men lyckligtvis har de ersatts av andra F-gaser, som inte är lika dåliga för klimatet.

Eg…

View On WordPress

År 1200 byggdes de första vattenkraftanläggningarna i Norden och sedan dess har vi alltså utnyttjat vattenkraften i nästan 700 år här.

En tidig uppfinning som kallades skvalthjul som hade en vertikal axel kom ungefär år 1250. Under sena medeltiden och nya tiden kom det här vattenhjulet att utvecklas. En mängd försök att utveckla det horisontella vattenhjulet gjordes också under 1700-talet och början av 1800-talet.

Svensken Christopher Polhem som levde under 16 och 17hundratalet gjorde en konstruktion som kallades förstånggång som gjorde så att man kunde transportera vattnets rörelse någon kilometer från forsen  genom att långa rörliga stänger kopplades till ett vattenhjul.

I Frankrike år 1826 utsattes en tävling med ett pris värt 6000 franc till den som kunde uppfinna och konstruera ett horisontellt vattenhjul med skedformade skovlar som fungerade tillräckligt bra. Den vinnande uppfinningen lämnades in av ingenjören Benoît Fourneyron. Hans vattenhjul Fourneyronturbinen räknas som den första praktiskt användbara vattenturbinen.

Pga det blev vattenkraften större och större under 1800 talet. En turbin ersatte skovelhjulet så att energin kunde ledas till en generator så att energin omvandlades till elektrisk energi. B Howd kom att bygga det första praktiskt användbara turbinen där vattnet strömmar in och ut radiellt som han fick patent på 1838. Den här typen fick sitt genombrott senare dock när James B Francis utvecklade den ännu mer.

Francis utförde under 1840-talet flera experiment där han jämförde arbetsförmågan mellan Fourneyronturbinen och sin egen konstruktion. I Fourneyronturbinen strömmar vattnet inifrån och utåt. I sin ursprungliga form kom Francisturbinen att användas i begränsad utsträckning. Efter år 1860 kom turbintypen att utvecklas och modifieras. Engelsmannen James Thomson gjorde betydelsefulla förändringar av Francis turbin. Thomson gav turbinen rörliga ledkolvar och ett spiralformat tryckskåp.

De flesta vattenkraftverken i världen är byggda under 1950- och 1960-talen.