behöva

COMMON VERBS in swedish

att ha - to have

att vara - to be

att gå - to walk

att springa - to run

att lyssna - to listen

att höra - to hear

att göra - to do

att prata, att tala - to speak

att studera, att plugga - to study

att åka - to go (for example on a bus or a car)

att stjäla - to steal

att äta - to eat

att smaka - to taste

att laga - too cook, to repair

att göra - to do, to make

att kunna - to be able to

att se - to see

att titta på - to look at

att läsa - to read 

att spela - to play

att skriva - to write

att säga - to say

att prata, att tala - to speak

att sitta - to sit

att stå - to stand

att öppna - to open

att stänga - to close

att gå - to walk

att dricka - to drink

att komma - to come

att arbeta, att jobba - to work

att ge - to give

att ta - to take

att bli - to become

att sova - to sleep

att vakna - to wake up

att tvätta - to wash

att städa - to clean

att veta - to know

att förstå - to understand

at glömma - to forget

att fråga - to ask

att svara - to reply, to answer

att gilla, att tycka om - to like

att älska - to love

att hata - to hate 

att vänta - to wait

att leva - to live

att köpa - to buy 

att börja - to begin 

att sluta - to stop

att göra klart, att slutföra - to finish

att behöva - to need

att bära - to carry

Vad innebär egentligen ett låneavtal?

Det kommer tidpunkter i livet då man kan behöva ta ett banklån, men vad innebär ett låneavtal egentligen? Sami Sulieman förklarar och reder ut begreppen.

Lånavtal med banken

Att låna pengar betyder att du ingår ett avtal med till exempel en bank. Avtalet går ut på att du lånar en summa pengar av banken och betalar tillbaka lånet med ränta. Du kanske vill låna till ett hus eller en bil.
För att du ska få låna pengar i en bank kräver banken ofta en säkerhet. Med det menas att banken vill vara säker på att få tillbaka sina pengar om du inte kan betala.
Många banklån kräver en säkerhet i form av ett hus eller en bostadsrätt. Har du ingen bostad som banken kan ta i säkerhet kan en person gå i borgen eller stå som medlåntagare. Det betyder att den personen får betala dina skulder om inte du kan.

Ränta

Du kan ha kommit överens om att ha samma ränta under en period. Det kan vara några månader eller flera år. Om räntan är rörlig följer priset marknaden och då kan räntan förändras.
När du lånar pengar måste du betala ränta. Den du lånar pengarna av bestämmer vilken ränta du ska betala men det är möjligt att förhandla och få en lägre ränta.
Räntan kan vara fast eller rörlig. Om du har fast ränta har du och banken kommit överens om att ha samma ränta under en period. Det kan vara några månader eller flera år
Det är oftast dyrare att ha fast ränta, men då vet du vad räntan kommer att kosta och kan ha bra koll på dina utgifter.
Genom att titta på ett låns effektiva ränta är det möjligt att jämföra med andra lån. Den effektiva räntan baseras på den faktiska räntan plus andra avgifter för lånet. Om räntan är rörlig följer priset marknaden och då kan räntan förändras.
Det är oftast dyrare att ha fast ränta, men då vet du vad räntan kommer att kosta och kan ha bra koll på dina utgifter

Kommer det till några andra avgifter?

Banken får ta ut avgifter för lån om banken har särskilda kostnader som är kopplade till lånet.
De avgifter banken tar ut måste stå i avtalet och kan bara ändras om de kostnader som avgifterna avser ändras.
Vanliga avgifter på lån är uppläggningsavgift och aviavgift.
Om du inte sköter dina betalningar kan du behöva betala påminnelse- och förseningsavgifter. Sköt alltid dina lån noga!

Amortering

Amortering är det belopp du ska betala tillbaka vid varje betalningstillfälle. Att amortera är samma sak som att avbetala. Amorteringen betalar du tillsammans med räntan varje månad eller kvartal.

När jag var fjorton år fick jag bröst, när jag var fjorton år började män skrika efter mig på gatorna, när jag var fjorton år blev jag nästan våldtagen av min killkompis.

När jag var femton år var jag kär för första gången, när jag var femton år fick jag min första dickpic, när jag var sexton år tog jag bild men en äldre känd man, på bilden tittar han ner i min urringning och jag har inte använt den tröjan sen dess.

När jag var sjutton år vågade jag inte ha på mig vad jag själv ville för när jag var ute ensam kollade äldre män på mig som att jag inte var mer än bröst, när jag var sjutton år blev jag rädd varje gång en man höjde rösten, när jag var arton år tvingade en kille sig in i min mun.

Nu är jag nitton år och är fortfarande rädd för män, nu är jag nitton år och går fortfarande med nycklar mellan fingrarna och min kompis nummer intryckt på mobilen när jag går hem ensam på kvällarna, nu är jag nitton år och är fortfarande rädd varje gång någon höjer handen för att röra vid mig även om det bara är min mamma.

Jag är trött på att behöva se min syster ligga gråtandes på golvet för att hon var på fest och blev full och en kille tyckte att han kunde ha sex med henne trots att hon var medvetslös. Jag är trött på att se mig själv i spegeln, och istället för min hud se handavtryck över hela min kropp från män som tagit sig rätten att lägga en hand på mig utan min tillåtelse.

Jag är så jävla trött på att vara rädd varje gång jag går ensam på mörka gator.

“Olycklig kärlek är som vilket beroende som helst. Dina cigaretter eller ditt morgonkaffe. Din lunch eller din middag. Du vill inte vara utan den. Du kan inte vara utan den. Så jävla orättvist att man ska behöva vara beroende av något som dödar en. Och sedan när man tagit all den där skiten och bara inte orkar ett andetag till. Det är då man måste slå till. Säga ifrån. Sluta upp. Det är den där millisekunden som du torkar en svartrandig kind och får den där känslan av att det är nog. Det är då du verkligen ska mena det. Aldrig mer falla tillbaka. Aldrig mer titta tillbaka. Man måste inse sitt eget värde. Förstår ni hur underbara ni är och hur mycket ni är värda? Ni är värda allt. Inte att komma hem söndergråten när din kärlek flörtat med din bästa vän. Om något sådant händer måste ni vända och aldrig mer titta tillbaka. Jag lovar att det bara gör mer ont.
Man måste inse sitt eget värde. "Jag älskar dig men jag älskar mig själv mer.” Det är så viktigt att kunna älska sig själv för att älska andra. För det är då kärleken blir riktig och verklig, när man vet att det kommer vara ärlig kärlek. Det spelar ingen roll om du är 13 år eller 60 år. Olycklig kärlek kommer alltid att vara som tusen knivar i hjärtat. Olidligt. Ibland oundvikligt. Men när det går, försök att inte gråta i onödan. Ni vet ju själva att det oftast inte är värt det.“
—  Michaela Forni om olycklig kärlek

Jag är så nära att vara klar med den sidan jag jobbat på hela sommaren (asså typ, den blir klar idag vilket känns helt sjukt) men !! min chef redigerade lite på startsidan igår men glömde publicera den så nu kan jag inte göra något på startsidan för det står att hon redigerar där och fler kan inte redigera samtidigt. Visst har jag lite andra saker att göra runt om också men nu skulle jag verkligen behöva få tillgång att redigera startsidan för det är typ det sista jag har kvar?? Och av nån anledning är hon inte på jobbet så jag ba ??? Snälla !!! Hoppas hon kommer snart annars vet jag inte vad jag gör

Mijjieh libie frijje - Vi är fria

Du kommer inte ifrån oss nu, du som så gärna hade velat öppna morgontidningen utan att behöva få se ännu en same bevärdigas uppmärksamhet och nya epitet som rimmar ack så illa bredvid ditt väl inövade, långt mer bittra ”lappjävel” och ”renknullare”. 

”Jojkhunk” känns ovant i den mun som förvaltar förtryckarens makt sedan våra marker började koloniseras av staten för snart 500 år sedan.

Det går inte heller längre att göra sig rolig på bekostnad av jojken, när varenda tonårstjej i hela Sverige går och nynnar på Jon-Henriks musik.

Som sydsamisk jojkare och språkarbetare är Jon-Henriks framgångssaga någonting inspirerande och styrkegivande. Det finns någonting ofattbart helande i att se mina unga sydsamiska elever tala om sin egen samiskhet som någonting fint och uppskattat, jämfört mot då jag själv som en effektivt tystad same för snart 18 år sedan fick kvarsittning för att jag tagit med mig vår flagga – någonting som inte fanns och följaktligen var ett påhitt fick jag då höra – till den mellanstadieklass jag då gick i. 

Jon-Henriks medverkan i Melodifestivalen har effektivt lyft upp samer på listan över det som just nu är hetast i Sverige, och det i sig gör att han inte kan berömmas nog. Idag vill mina elever bära sina traditionella kläder på skolan, och de som tidigare i grupp förnedrade den som vågade vara same i det publika blir i takt med Jon-Henriks stärkande samefiering av det svenska rummet allt färre. Jon-Henrik Fjällgren har tagit en plats i det svenska medvetandet som är svår att sudda bort, och ju klarare hans stjärna lyser på den svenska himlen, desto svårare blir det att vara öppet rasistisk mot det folk vars marker står för majoriteten av Sveriges el- och metallproduktion. 

Det betyder dock inte att samiska frågor som någonting mer än exotiska inslag i helyllesvenska fikarum plötsligt fått en framträdande roll i den svenska diskursen; när Jon-Henrik jojkade sin avlidne vän Daniel, och med det hela det samiska folkets intergenerationella trauma som är resultatet av majoritetssamhällets kolonialpolitik, historisk såväl som kontemporär, så var det ingen journalist som tog sig tillfället i akt att se djupare på den självmordsepidemi som plågar våra samiska ungdomar. 

Självmordssnittet bland renskötare är dubbelt så högt som bland det svenska storsamhället, men än idag måste många samer som lider av psykiska problem resa till nordnorska Karasjok för att få kompetent hjälp som visar hänsyn till patientens samiskhet.

Jon-Henrik är istället den stoiske samen, renskötaren från de vita vidderna, fjällets stolte enstöring; i den berättelse som det storsvenska samhället vill berätta om honom finns det inte plats för självkritik, och därför förvandlas Jon-Henrik Fjällgren så lätt till ett exotifikat, vars bakgrund är spännande så länge man inte fokuserar på den psykiska ohälsa som är så skrämmande prevalent inom gruppen renskötare. 

Genom att framhäva det exotiska och tysta hos Jon-Henrik förstärker storsamhället vidare tystnaden inom renskötseln i förhållande till den skrämmande situation som renskötare befinner sig i. Att beskriva Jon-Henrik som tyst och stark är i sig en kolonial mikroaggression, någonting som alltför ofta glöms bort av majoriteten. 

När Jon-Henrik själv gick ut i media och berättade att han planerat att ta sitt liv innan sin medverkan i Talang tog media följaktligen emot detta som en isolerad incident, i sig tragisk men inte mer, istället för att sätta in hans suicidala tankar i ett större sammanhang där svensk kolonialpolitik effektivt på lång sikt tar död på den samiska kulturen.

På samma sätt är den ekande avsaknaden av ett levande sydsamiskt språk i Jon-Henriks jojk en icke-fråga bland majoritetsbefolkningen; det faktum att våra samiska språk effektivt koloniserats bort till sin egen likvaka är inte någonting som man gärna behandlar på framsidorna av de svenska tabloiderna.

Idag är det praktiskt taget omöjligt att revitalisera de samiska språken, då svensk lagstiftning effektivt omöjliggör de mest effektiva metoderna, såsom immersionsundervisning och en fullständigt integrerad samisk undervisning som visar hänsyn och förståelse till den samiska kulturen. 

Sverige vill istället höra om barnhem i Colombia, om indianen som blev same – inte om katastrofår i renskötseln, eller marker som överexploateras av staten. Sverige törstar efter en bar överkropp som omges av höga fjäll och frustande renar, men vill helst slippa höra talas om hatbrott, eller det faktum att Jon-Henrik på grund av då såväl som nu rådande svensk skolpolitik inte fick läsa sitt språk i skolan.

Det är viktigare att räkna magrutor, och få snygga bilder på ”superkroppen” än att vinkla strålkastarna mot det språkliga folkmord som än idag pågår i Sverige. Precis som då för snart 100 år sedan när Herman Lundborg genomförde sina rasbiologiska studier i Sápmi är den samiska kroppen intressant inte för den kultur eller den kamp den för, men som ett objekt att studera från ett ovanifrånperspektiv. 

Berättelsen om Jon-Henrik, eller snarare den mall som han nu stöps i av svenska media, är för övrigt inte unik. Ursprungsfolk har alltid mytifiserats och översexualiserats av majoritetssamhället som ett sätt att ta ifrån dem en egen röst. Genom att fokusera på Jon-Henriks vältränade kropp, istället för att lyssna till det bakomliggande budskap som finns i all jojk – jojken i sig är ett dekolonialt verktyg för att minnas, konceptualisera och transmittera kultur inom det samiska samhället – så blir det enkelt att ignorera den dekoloniala kamp som förs och den samiska kulturrenässans som sker på olika arenor inom Sápmi. 

Samtidigt som Jon-Henrik har blivit Sveriges ultimate same så har han effektivt avpolitiserats av det svenska samhället, och detta är ett medvetet brott mot våra mänskliga rättigheter; när Jon-Henrik dedicerar sin jojk ‘Manne leam frijje’ till Sverige skriver Expressens Gunilla Brodrej att det är en ”utsträckt hand till majoritetssamhället som i århundraden sett ner på och förföljt samernas kultur”, men som same tolkar jag detta långt mycket mer radikalt än så. 

‘Jag är fri’, jojkar han, och stirrar sedan in i vardagsrummet hos majoriteten – Sverige, hör ni det. Det är inte en utsträckt hand och en önskan om att sjunga ‘We Shall Overcome’ i solnedgången, det är en samisk självständighetsförklaring som ekar klart och starkt över hela vårt land.

Det är nog för att få mig att vilja spendera hela min månadslön på att skicka honom till Wien.

Det är också därför Jon-Henrik skall vinna i kväll – inte för att han är den snyggaste artisten eller Sveriges mest kände jojkare, utan för att han trots medias medvetna och omedvetna försök att nedgradera honom till den noble vilden har modet och kraften att från Sveriges största scen jojka sig fri från ett kolonialt förtryck och samtidigt göra det samiska i Sverige en självklar och viktig del av vårt samhälle.

jag blir ledsen, ledsen när jag hör mina närmsta tjejvänner berätta om hur killar behandlar dem & hur dem på något sätt är “tvungna” att spela med.
berätta för mig när vi började tycka att det var okej att killarna trampade på oss & våra känslor?
Jag har vänner som säger att om han inte sms;ar så släpper hon honom. Jag har vänner som förklarar att kyssen på dansgolvet som han utdelade till någon annan tjej, det var bara ett ex & en engångsföreteelse. Jag har vänner som säger att han sover hos någon annan inatt, men att han var för full & minns inte om något hände, dagen efter smsar han min vän klockan 02.30 & frågar om hon vill “sova” bredvid honom. Jag har vänner som varje gång dem dricker, tar shoten, för honom, för att kunna skrika ut sina känslor för honom klockan 02.17. För att det är för svårt att ta det nykter & i solljus, det är lättare att skylla på fyllan om man råkar säga sanningen för en gångs skull.
Jag har vänner som håller tillbaka sina känslor för en kille för att hon vet att han inte vill något seriöst? Som inte säger ifrån när han kysser någon annan, som aldrig berättar för honom att hon fällt tårar över honom, att hon inte känner sig okej. Att han bara förstör henne ännu mer & att det enda hon vill ha är ett klart svar.
Men tjejer, ni är värda mer.
Ni är värda mer än att sitta & vänta på ett sms som aldrig kommer, ni är värda han som bara kysser er, inget annat ska finnas på världskartan. Ni är värda han som alltid somnar bredvid dig & kan du inte så går han & lägger sig själv. Ni är värda smset 02.30 men lika värda smset 14.30. Ni ska inte gråta över dem, dem ska gråta över er. Över att ni hade kunnat ge dem allt, men dem sumpade det. Men det är svårt, det är svårt att sätta en punkt, så ibland sätter man ett kommatecken på någonting som egentligen skulle ha avslutats för längesen. Men ni är bäst & ska inte behöva spela med i något känslomässigt kaos.
—  Isa Donnerstern
Sami Sulieman ger 7 tips om extra inkomster

Skaffa dig extra inkomster

Ett bra sätt att få in mer pengar är genom att skaffa sig fler källor för inkomster
Det kan du göra genom att arbeta extra för andra eller för dig själv.

7 tips från Sami Sulieman på extra inkomster

Vilken typ av extrajobb passar för dig?

Dela ut reklam – Att dela ut reklam är ett extrajobb de flesta kan söka, även du som är minderårig. Är du mellan 13-18 år kommer du att behöva dina föräldrars medgivande.

Sök på dela ut reklam på nätet så hittar du företagen som erbjuder jobb.

Utföra enkla tjänster till dina grannar. I dag finns det gott om möjligheter för dig att utföra enkla arbeten som snöskottning, gräsklippning, handla och annat. 

Annonsera dina tjänster på sociala media, hemsidor eller sätt upp lappar i grannaskapet.

Vara extra chauför – Många har inte bil men vill ibland kunna ta sig runt till ställen dit det inte finns buss eller annan lokaltrafik. Kanske även få hjälp med att köra hem varor eller annat de köpt. Har du en bra bil och är en rutinerad förare så ta chansen att hjälpa till mot en ekonomisk ersättning. 

Sätt upp lappar på anslagstavlor i butiker och annonsera på sociala media

Rasta eller vakta djur – Känner du dig bekväm med djur finns det många som behöver hjälp med att rasta och vakta sin hund, katt eller häst över semester och de dagar då de själva inte kan ta hand om djuret. 

Det finns annonssidor som är specialinriktade för djur och djurvakter / rastare där du kan förmedla din tjänst.

Jobba på nätet – I dag finns det många möjligheter att jobba på nätet för dig som är kunnig inom IT och media att hitta jobb som du kan göra på nätet. Svara på enkäter och undersökningar till att erbjuda dina egna kunskaper inom IT och media.

Det finns flera specialsidor på nätet för dig där du kan leta efter jobb och annonsera.

Upplåta din soffa, säng eller ett extra rum till någon som söker bostad några nätter då och då eller hyra ut på en mer permanent basis

På nätet finns det många ställen som du kan du lägga upp en annons på, AirbNb till exempel.

Författa artiklar – Är du en baddare på att skriva så finns det många bloggar som behöver författare inom olika områden.

Kontakta bloggägaren direkt och skriv om ditt favoritämne.