atterdag

All 21 wars between Denmark and Sweden (1205-1814)

1205-1210: The Danes support Sverker Karlsson (Sverkerska) in his fight with Erik Knutsson (Erikska) over the Swedish throne.

1360-1361: The Danish King Valdemar Atterdag captures Skåne, Halland, Blekinge and Gotland.

1389-1398: King Albrekt of Sweden and his supporters are defeated by the forces of the nobility and Queen Magrethe of Denmark and Norway and the Kalmar Union comes into existance.

1434-1436: A revolt led by Engelbrekt Engelbrektsson leads to the first estates parliament in Sweden to declare King Erik of Denmark, Norway and Sweden deposed as King of Sweden.

1448-1450: As King Kristoffer dies suddenlly, the estates parliament elect the Swedish prominent nobleman Karl Knutsson (Bonde) King of Sweden. Both he an King Kristian I of Denmark are elected King of Norway by their respective supporters and war breaks out over Norway.

1452-1457: War between King Karl Knutsson (Bonde) and King Kristian of Denmark.

1463-1471: Since King Karl Knutsson (Bonde) had returned as King, new fighting broke out as King Kristian tried to enforce his claims to the Swedish throne.

1501-1520: Sten Gustavsson (Sture), having been deposed by Swedish supporters of the Kalmar Union 1497 returns and revolts against King Hans of Denmark. This is what leads to Stockholm’s bloodbath

1521-1523: Gustav Eriksson (Wasa) leads a rising against King Kristian II and finally ends the Kalmar Union.

1534-1536: Sweden intervenes in the Counts’ feud in Denmark to ensure that King Kristian II can not regain the throne in Denmark.

1563-1570: The Nordic Seven Years’ War between Denmark and Sweden.

1611-1613: The Kalmar War between Denmark and Sweden.

1643-1645: Torstensson’s War between Denmark and Sweden.

1657-1658: Karl X Gustav’s War between Denmark and Sweden.

1658-1660: Karl X Gustav’s second War between Denmark and Sweden.

1675-1679: The Scanian War between Denmark and Sweden.

1700: First Danish participation in the Great Nordic War. 

1709-1719: Second Danish participation in the Great Nordic War.

1788-1790: The teather war. Sweden attack Russia, and Denmark honours its alliance with Russia and declares war.

1808-1809: The Danish war. Denmark, allied with Russia, which prodded by Napoleon attacks Sweden to force it into the continental system, declares war on Sweden.

1814: The invasion of Norway. (Denmark had to give Norway to Sweden)

(Source:  vonadler)

Den svenske gossen.

Den svenske gosse i slott och hydda,
Du lilla pilt, som i Sverige bor,
Du tänker föga på tider flydda,
Du längtar bara att blifva stor.
Sitt ned en stund nu och låt oss språka,
Ty än fins mycket af dagen qvar,
Det är så sällan hvarann vi råka,
Du lille gosse som vill bli karl.

Du läst historien sent och tida,
Du läst om Narvas bekanta slag,
Du vet i Odhner på hvilken sida,
Det står om Wasa och Atterdag.
Du läst så mången och vacker sägen
Om en armé i kung Gustafs sold,
Som for till Tyskland den långa vägen
Att främja frihet och tämja våld.

Du mins den kungen med blåa rocken
Som måste kriga, fast myndig nyss,
Och gick i spetsen för hjälteflocken
Och dref på flykten så mången ryss
Nog mins du honom, som fastän slagen,
Det gamla modet ännu behöll,
Till dess den skymde, den dystra dagen,
Då Sveriges konung i Norge föll.

Nog mins du honom, nog mins du desse,
Hvars lefnadsgerning var ärofull?
Du hör dem nämnas med stort intresse
Och stolt du varit för deras skull.
Men låt mig ställa till dig en fråga,
Du svenske gosse, säg har du lärt
Att något offra och något våga
För detta Sverige som var dem kärt?

Hvad du ej lärt dig, kan än du lära
Du barn af Svea, vår fosterjord.
Ack, lär dig lefva till Sveriges ära
Med verk och handling — ej blott med ord.
Lär dig att manligt på sanning yrka,
Och haf de dygder, som fädren haft!
Och öfva tidigt din sinnesstyrka
Och öfva träget din muskelkraft.

Om du i framtiden medgång röner,
Det vet jag icke, men ett jag vet.
Du är dock en utaf Sveriges söner,
Och har som sådan din skyldighet. —
Du skall ej styra ett folk, ett rike,
Men lär att styra dig sjelf, min vän!
Blif stor och verksam, blif hjältars like,
Ja blif den bäste bland Sveriges män!

Var snabb att höra, när nästan klagar
Och lär dig kämpa för andras rätt.
Likt denne kung, som i forna dagar
Låg blek och blodig på Lützens slätt.
Blif mot ditt fosterland lika trogen,
Som denne frihetens vigde tolk,
Som från sitt tillhåll i Marnässkogen
Steg fram att tala till Moras folk!

Och blir af motgången hårdt du pröfvad,
Blir du besegrad i lifvets krig,
Och blir du framdeles helt beröfvad
Den sol, som lyste din lefnadsstig,
Sök likna honom som från Poltava
Red lugn och utan ett smärtans ljud,
Och kunde ännu förtröstan hafva
Uppå “sin rättvisa sak och Gud”.

Och säg nu icke, som piltar pläga:
Jag är för liten och ung och späd!
Så svenske gosse, du ej får säga
Den minsta telning kan bli ett träd,
Och han, som tuktade moskoviten
Och gick vid Narva med en mot sju,
En gång i verlden han ock var liten
En liten gosse, precis som du!

Han, som till Tyskland bar svenska flaggan
Och bröt med Tilly så mången lans,
Det var en tid, då han låg i vaggan
Och visste icke, att Tyskland fans.
Och tänk på honom, som öfver Bälten
Förstod att bana en präktig väg,
Det fans en tid, då den store hjälten
Ej kunde taga ett enda steg.

Ja, desse hjältar från längesedan,
Som häfden prisat och prisa skall,
Sin art som unga de röjde redan,
De mognat långsamt för hjältens kall;
De knöto tidigt föreningsbandet
Med gamla Sverige, vår äras hem.
Lär dig att älska det samma landet,
Då skall i mycket du likna dem.

Du svenske gosse, då dig jag skådar,
På dig jag sätter vårt framtidshopp.
Din rock må gerna ha grofva trådar,
Blott du har helsan till själ och kropp,
Ty det blir du, som skall virket samla
Och bygga upp mot bedrifters glans
Det nya Sverige — ack nej det gamla
Det stolta Sverige, som fordom fans!

— Paul Josef Rosenius, Ur svenska folkets häfder (1890).
Teckning av Jenny Nyström-Stoopendaal.