fjorton

17 Januari 00.36

De säger att alkohol inte är bra när man är fjorton. 

Men ingen sa att ett krossat hjärta inte är bra när man var fjorton.

Ingen sa att det skulle skada en flera tusen gånger mer än alkohol.

& det som skadar mig mest är inte att jag behöver honom; utan att han inte behöver mig. 

Jag är inte svensk. Jag är född här, uppvuxen utanför Lund, mitt modersmål är svenska och Astrid Lindgren och Per Albin är mina profeter. Men jag är inte svensk. Inte om en skulle fråga Björn Söder eller Mattias Karlsson (SD) i alla fall.

Jag slängde ut frågan ”Vad är mångkultur för dig?” på twitter och fick som väntat många svar. Allt från tapenade, goda såser och kryddor, Möllan i Malmö till ”en skövling av vårt kulturarv, fler våldtäkter och mindre jobb” men även humana tankar om gemenskap och att dela på det vi har. Fjorton procent mätte Sverigedemokraterna i senaste väljarundersökningen – den högsta siffran någonsin. Betyder det att åttahundratusen människor i Sverige är rädd för att förlora ett visst slags Sverige om människor med ett annat språk och annan religion bosätter sig här? Jag vet inte, för jag känner inte till det Sverige de vill bevara. Att EU:s lagar om fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital har fört med sig globaliseringen är inte direkt någon överraskning. Med globaliseringen kommer per automatik även människor från andra länder – med traditioner, religioner och kulturer som idag bidrar till Sveriges innovativa utveckling. Både kulturellt och ekonomiskt. 

Så vad är Sverige idag, tidigt såhär år 2015? Är det ett samhälle där olika kulturer, religioner och människor lever sida vid sida på samma villkor i ett så kallas ”mångkulturellt” samhälle? Svaret på denna högst retoriska fråga är nej. För mångkultur handlar inte bara om färgglada kryddor på Möllan. Eller om roligt klädda samer i norr som då och då uppmärksammas. Eller om alla livsmedelsaffärer från mellanöstern i Malmö. Eller om att det då och då faktiskt är en rasifierad person som blir chef för någon mediaorganisation. Nej, Sverige är inget mångkulturellt land. Om vi hade varit det hade moskéattackerna i december och januari aldrig begåtts. Inte heller de mot synagogor i Malmö. Sverigedemokraterna hade inte haft 14 procent och det hade inte varit något märkligt att samhällsinformation kom på fler språk än svenska. Vår mångkulturalism i Sverige har starka sidor av att vilja välkomna fler kulturer, men samtidigt anpassa och assimilera så att det passar in i landet lagoms välutformade Jantemodell. Ett exempel på detta är hur det sekulärt kristna Sverige har svårt att förstå och acceptera människor med stark tro som nu kommer till Sverige. Vi vill integrera, assimilera och acceptera – och samtidigt öppna våra armar för människor världen över. När religionen tar för stor plats i det offentliga rummet eller på gatorna, ses det per automatik som ett hot.

Inte förrän mångkulturen har institutionaliseras så att det inte längre ses som progressivt att t ex ge samhällsinformation på arabiska, persiska eller något annat av de hundrafem språk som talas i exempelvis Malmö kommer vi nå ett mångkulturellt samhälle. Inte förrän mångkulturen har institutionalisera så att t ex historieundervisningen inte endast ges från ett europeiskt perspektiv, som när jag i trean fick en lärobok med förklaringen “Efter Hollands gulålder på 1600-talet var Europa redo att upptäcka världen”  kommer vi nå ett mångkulturellt samhälle. 

Både i folkmun och i den politiska debatten ställs ofta höga krav på de människor som av olika anledningar söker sig till Sverige. De skall integreras, hitta jobb, gärna dela med sig av sin kultur (helst dock bara i form av danslektioner eller matlag!) och bli en del av det svenska samhället. För att dessa krav skall kunna ställas anser jag att samhället måste erbjuda en del tjänster i gengäld där möjligheten att överkomma den språkliga barriären bara är ett av många exempel. Det är när dessa åtgärder brister och fattigdom och klassklyftor istället stiger in som barriärerna växer och möjligheten för Mattias Karlssons och Björn Söders retorik får ta steget in i riksdagen. 

”Bevara Sverige svenskt” hette slagorden för SD år 2010. År 1995 i januari föddes jag i Ystad i södra Skåne. Fram tills jag fyllde nitton hade jag bara bott i Sverige. Är jag en del av det Sverige som Jimmie Åkesson ville bevara? Nej. För jag är inte svensk. Inte på rätt sätt, i alla fall inte om en skulle fråga Björn Söder. För jag är feminist, högljudd förespråkare för brudars rättigheter och för ett Sverige bort från folkdräkten och mot världen.

Så frågan kvarstår obesvarad: vad betyder ”svenskhet?” Och vilket Sverige är det som måste skyddas från mångkulturalismen? 

Till next week. 

Året som gick.

Jag minns när jag var liten och satt på fritids och pratade med en lärare där. Vi pratade om att min äldre kompis Josefin skulle fylla tolv om ett litet tag. Jag minns att jag sa till läraren efter tolv kommer tretton och sen FJORTON. Det var den största åldern jag ens kunde föreställa mig att man kunde bli. Fjortonåringar var så stora att de verkade vuxna. Nu har jag svårt att se skillnad på vissa tolvåringar och artonåringar. Med detta skrivet vill jag påpeka hur konstigt för mig det känns att ha anlänt till det år då jag fyller tjugo. Jag blir ju då mycket äldre än fjorton. Jag blir i någon viss mening vuxen. Med detta skrivet ännu en gång vill jag inleda del 1. i mitt 2014 årsresumé. 

- Detta är ju då inte en jättefin eller fixad bild men kan inte redigera så ni får stänga eran konstnärliga del av sinnet. Detta är nog en av mina första bilder från 2014. Som julklapp till familjen/släkten hade farmor gett oss en dag och en natt på spaet “källan” i norsjö. Det var mysigt men det slutade med att vi satt här och googlade närmsta affären pga att alla ville ha chips. Det närmsta chipsstället var då tre mil bort …..

- Min allahjärtansdag spenderades på campusbiblioteket med fröken Sofie. Vi pluggade nästan inget, då jag hade glömt mina anteckningar. Det var roligare att prata om annat och äta chokladboll. Kan även avslöja att provet som jag skrev efter denna pluggsession förmodligen var ett av mina sämsta historieprov någonsin. 

- Åkte till stugan någongång under alla dessa lov som man har där mars-april. Här en bild på min kusin Felix som är superlång och då lider av problemet allt-är-för-litet. Minns att jag var så lycklig under denna tid pga det var lov, och jag fick både åka till stugan och till Uppsala mina två favoritställen.

- Åkte då sen till Uppsala för att hälsa på min favorit Alfons och min bror. Gjorde mycket och inget. Såg film, åt tacos badade så som man ska göra. 

- Här blir det ett hopp i tiden, lovet blev till skola igen och då jag gick i trean på gymnasiet så spelade vi upp våran sista teater tillsammans. Vi var med i ett projekt som gjorde att vi fick åka till Sundsvall och vara med i en tävling. Först på våran megamysiga bussresa dit. Ni som vet hur mycket jag gillar att åka buss kan ju förstå att detta var himlen för mig. Samt en bild på den fantastiska scenen vi fick spela på i Sundsvall.

 

Här är nog min favoritbild haha<3. Jag Rebecka, Mirjam och Emma gick för att utforska Sundsvall då vädret var cirka 100000 gånger finare och varmare än i Skellefteå. Vi började ta kort och hipp som happ kom våra lärare förbi och ja detta var resultatet. Så fina vi var<3

- En konstig sak hände eller konstig och konstig det bara blev så. I Sundsvall så skulle vi sova i en skola och med såna madrasser. Det var praktiskt taget som att sova på golvet så min sömn var inte mycket till sömn. Vaknade kanske vi fyra (vi skulle upp sju) och jag bara gick omkring. Är ju en sån person som är skitskiträdd för spöken och andar så fattar såhär i efterhand inte hur jag bara gick runt i denna skola. Här är väl klockan cirka fem och jag är i källaren på skolan och vandrar haha.

- I sundsvall så vann vi då tävlingen och vi skrek så högt när vi fick veta att vi vunnit. Det var en historia lektion och någon av våra lärare hade skrivit på vårat facebookforum att vi hade fått ett resultat. När det blev rast sprang alla det snabbaste de kunde till teatersalen och våran lärare bah: vad tror ni? Då när hon sa så så trodde ju alla att vi förlorat men sen när hon sen sa att hennes kollega hade mailat henne och grattat så tog det cirka två sekunder innan alla hade fattat att vi vunnit och vi skrek tills vi blev hesa. Så ungefär en och en halv månad senare lastade vi samma buss och drog till huvudstaden. Här är en bild som jag screenshotade från Sofies instagram då jag tyckte den var fin!

- En Bild från riksteatern i Stockholm som var amazing.

- Efter Stockholm hade jag en bra/dålig födelsedag. Första halvan var dålig för att ingen kom ihåg att jag fyllde år folk frågade bara om jag var sjuk (kanske såg förkyld ut?). MEN sen kom min favorit Sofie från Stockholm och vi firade min födelsedag tillsammans. 

Ett tag senare började studenten närma sig. Och våran klass hade sååååååååååååååååååååååååååååååååååååna himla fina dagar tillsammans. Klädde ut oss, grillade, for på äventyr. Kommer aldrig glömma dessa veckor. Sen kom den stora dagen.

- Norran hade ringt till Agnes och frågat om de fick följa henne runt på studenten och ta kort. till ett studentreportage. Hon sa ja och detta var en superbra idé för vi fick jättefina bilder från studenten helt gratis!!?? Värt!

- Vi samlades och gjorde våran skrinda/flak. Studentdagen var så fantastisk. Det var en helt sjuk känsla hela dagen, kände mig typ känd och supervacker och helt euforisk. Vi hade champangefrukost (blä).     Åt mest brieost och jordgubbar hehe. Sen gick vi till skolan och fotograferade oss, gick till kyrkan. I kyrkan så blev jag megasupetrött men glad ändå. Sofie gjorde en supermodig sak och höll ett tal. Fällde en tår pga det var så fint och jag var så stolt över henne. Sen gick jag ut till min familj och kramade dem.

- Här är Maja klockan åtta på morgonen med champange i högsta hugget haha <3<3

 Ser lite fövirrad ut på klassbilden haha, solen lös i våra ansikten och jag var typ död. Sen åkte vi flak och det var HELT OTROLIGT. Vi på anderstorpsskolan var första skolan ut och det var skönt tyckte jag. Våran klass skrek ut dancingqueen och hela livet var perfekt. Sen gick vi upp på scenen mitt i stan. Efteråt gick jag till ett cafe där min pappa och bror satt och på vägen dit sa random folk grattis och log till mig. Ni fattar ju att det var en bra dag! 

- Åt studentluch med släkt och sen for jag hem och sov. Det var det skönaste någonsin. På kvällen åkte jag till Sanna och där var firandet igång. Drack en massa alkohol av olika slag, kände mig fantastisk och grät supermegamycket. En av de största anledningar till när jag gråter är av stolthet över andra+mig själv. Så när vi hade kramring just innan vi skulle gå ut (dålig ide) så hade jag små gråtkalas med de flesta ur klassen. Sen gick vi till studentfesten. Gick runt och pratade med folk jag inte hälsat på på kanske sex år, dansade, skrattade, kramades. Sen gick jag hem till Agnes och sov hos henne. Kanske den bästa dagen i mitt liv so far. 

Som avslutning av del ett vill jag säga att jag har haft ett väldigt roligt år men även ett jättejobbigt år. Så mycket förväntningar från alla håll och kanter och saker som varit jobbiga. Detta får avsluta del 1. 

Hej hej. 

ps. Agnes om du läser det här så vill jag att du ska veta att jag saknar dig! Puss.

2

Halloj!

Precis hemkommen från “lillasyrrans” basketmatch :D Har ju en fjortonårig lillasyster här i min host family, och ikväll hängde jag alltså med på hennes match. Det var the seniors sista hemmamatch, alltså eleverna i laget som ska börja college till hösten. Så dom hade som en liten avslutning och avtackning för dom där de andra spelarna och ledarna höll tal, sedan hade vi knytis där alla familjerna tagit med mat, superkul! Älskar när man får följa med i deras vardag här :)

Är förövrigt sååå glad över min host family här i Honolulu. Gillade ju den i LA också men är mycket mer familjeliv här med hostmum och lillasyrra, hehe! Har även världens sötaste host-mormor!! Haha :D

Imorgon är det 6 veckor kvar tills jag åker hem, HUR SJUKT? Så mycket att se & göra innan dess!! :)

  • Kikade genom ett par sidor här och insåg att en stor del av de senaste fjorton månaderna bestått av manshat. Skall bättra mig(men svårt när de flesta är svin skoja soz). Aja, nya tider! Låt 2015 bli ett år av optimism plz
Listor är kul när man har tråååååkigt.

Namnet på den senaste låtlistan jag skapade på Spotify:
→ Bort från fjorton

Just nu har jag svårt att sluta:
→ Drömma, tänka. Flyga iväg med tankarna någon annan stans

Hit vill jag helst resa under 2015:
→ Berlin!

Den här tv-serien har jag snöat in på för tillfället:
→ SOA, sista avsnittet igår… Så ska börja kolla på true detective

När jag tänker på sommaren blir jag allra mest peppad på:
→ Parkhäng, möjligheten att cykla. Gå hem i ljus under natten och festival!

Godaste glassen våren 2015 måste ju vara:
→ Yollibox!

Jag blir mest glad av följande vårtecken:
→ Min snuviga näsa, för då kommer dom, löven. Och allt blir så grönt och soligt och varmt!

Just nu är jag stolt över mig själv för att:
→ Jag mplar som fan. Sen är jag ogtast positiv just nu.

Högt upp på min önskelista just nu:
→ Jag vill göra nått spontant. Eller bli överraskad typ.

Jag grät senast när:
→ Jag var övertrött häromdagen.

För tillfället lyssnar jag helst på:
→ HanaPees otroliga podcast!

Min nuvarande mobiltelefon är:
→ En gammal Samsung

Sist jag drog mitt kort var det på:
→ Bankomaten, tog ut kontander till hockeyn

Godaste varma drycken just nu är:
→ Kaffe, alltid.

Mitt absolut bästa inköp denna vår:
→ Hippieklänningen jag köpt till Logen!

Dag Fjorton

Run Forrest, Run!

Har nästan varit äckligt duktig idag, har tvättat, städat rummet och toan, bakat samt varit ute på en springtur. 

Har även kollat upp hur mycket pengar jag har kvar på mitt Oystercard (“busskort”). Innan har jag bara blippat liksom när jag åkt någonstans och haft noll koll på hur mycket pengar jag faktiskt haft kvar på kortet. 

Bakade muffins idag, freestylade och la i lite mörkchoklad och sedan körde jag på med lite frosting, resultatet blev mer WOW-effekt än maten i alla fall. 

Var ute och sprang idag och förstår inte varför jag inte gör det oftare, latmasken i mig har verkligen greppat sig fast. Vädret känns så konstigt, det är liksom januari och när jag sprang, lunkade, kändes vädret ungefär som på höstsäsongen av fotbollen, det är varmt men man liksom känner att det börjar gå mot kallare tider.

Har också kollat på Vänner, bästa programmet ever! Skrattar typ mer för varje gång jag ser det. Ska nog kolla på Trassel också för jag fick bannor för att jag inte sett den från några andra au-pairer, så skärpning. 

Länge leve vi.

Lite om 2014

Så blev det jul. Släktingar och knäck och allt det där, ja ni vet väl. 


Här är jag gullig i ett gammal rum.

Sen klippte jag mig framför badrumsspegeln igen. Och så åt jag gröna kulor, som förresten är veganska. 

Å sen blev det nyår, fjorton dagar sedan redan. 

När jag vaknade den första januari hade det redan blivit mörkt igen. Efter pizza och tröttpromenad drack vi apelsinjuice och åt knäckebröd tills klockan blev halv tre på natten och det var väl ärligt bland de bästa nyårsdagarna jag haft. 

SÅ himla skönt att 2014 är över nu. Visst finns det saker som jag vill minnas för alltid, placera minnena i en liten ask stänga noggrant med silvernyckel och bära i en kedja kring min hals, men det var också väldigt mycket fult. Begravningar, sjukdomar och nära som försvinner. Dessutom slog jag personligt rekord i antal blodprov tagna och var för sjuk för att gå upp ur sängen cirka var tredje vecka. 

Men nu lämnar vi det och gör oss istället redo för en smärre bildkavalkad. Det är mest bara från hösten, för från våren finns inte så mycket fotograferat. Dessutom är allt i en förskräcklig oordning, orkade inte lägga bilderna i rätt ordning alls. 

Men precis här hade sommaren tagit slut och jag var så jäkla glad. Dessutom hade jag persikofärgat hår och skulle träffa en massa av de jag tycker om på kvällen. 

Hängde vid ~~ån~~ en massa eftermiddagar och åt billiga chips och pratade. 

<33 

Här var jag på fest och vårdade min lunginflammation ömt. Dvs drack jägermeister tog hundra osmickrande bilder i spegeln satt på badrumsgolvet en stund och ville på riktigt lägga mig ner och somna där jag satt för jag var så.trött.

Här hade jag visst en annan hårfärg, i ett svinkallt februarihelsingfors. 

Och i Lissabon.

Här jag visst blond igen. Gullig bild ju.

Svinkall och trött på en tredje festivaldag i juni. 

Vad vi åt till middag i våras en lördag klockan tio. På väg till nån lantsortshåla till en kompis kompis som sagt att det var värsta fest1!!! osv. Men så var det typ åtta personer som satt ner med varsin öl i handen jaha. Dessutom hade jag en massa svintungt vin i väskan hela kvällen. 

Nu är jag trött på att skriva bildtexter, men de här tre sista är från när vi var några dar i Stockholm två veckor innan jul. Längst ner är ju NKs julskyltning, det var en massa mormödrar som fotade barn framför fönstret så då tog jag på mig mitt barnsligaste ansiktsuttryck och gjorde samma sak. 




2015 ska jag vara mer organiserad, inte gå på fester där jag redan på förhand vet att jag inte kommer ha så värst kul, måla mer, skriva mer. Ta hand om mig själv bättre, fatta att jag inte orkar göra så mycket alltid.  Inte tappa bort busskort, andras cyklar eller skolböcker. Ha på mig halsduk och vantar när det är kallt.


Och, viktigast av allt kanske, fylla arton!!!!! Bli en mogen kvinna som inte glömmer att borsta håret eller äter chips till middag. Första steget mot detta är att sluta dricka så extremt mycket kaffe. Räknade ut att jag snittar sisådär fem muggar om dagen. Därför har jag sedan i måndags sammanlagt druckit två muggar kaffe. Och haft jävligt ont i huvudet. PUSS. 



PS det var dags att ordna med den där himla frågesidan, så skriv in /ask om ni händelsevis skulle vilja ställa en fråga eller skriva nån liten hälsning. 

Nämen hej.
Det här med män är komplicerat och omöjligt, förstår mig inte på er, alls. Nästan så man har lust att gå och inhandla Bridget Jones-hypade “Män är från Mars, kvinnor är från Venus”. Men jag vettefan, är inte överdrivet rik just nu och har garanterat bättre grejer att lägga pengarna på. Typ olivolja och öl. Och kanske något rengöringsmedel till spisen. Spisjävel.

Mina mediciner tredubblar effekten av alkohol, väldigt sjukt. Är lättpåverkad som en fjortonåring annars så kan väl jämföra mig med en 5-åring nu. Minnesluckorna kommer som ett brev på posten och jag vaknar upp med ångest och fula bilder i kameran. Paniken som uppstår är inte nådig.
Men med det sagt så kan man ju iallafall säga att jag aldrig kommer bli alkis, kan inte ens dricka två dagar i rad utan att dö. Har provat men fan, det blir aldrig bra.

Vilket kanske är skitfint i sig, men lite tråkigt också.

*känslosam*

MEN FAAAAAAACK.

Har hittills varit officiellt arbetslös i fem dagar, hunnit bygga en halv fågelholk och spelat tre badmintonmatcher MEN framför allt sett säsong fyra av Homeland. 

Och blivit jättekär i Peter Quinn ://// 

Klarar ej detta. Det är värre än när jag blev kär i ERIK PONTI efter att ha sett Ondskan när jag var typ fjorton. Har lekt Homeland när jag varit ute i skogen de två senaste dagarna. Pratat amerikanska för mig själv och sagt saker som “it’s impossible, it’s too dangerous” när jag klappat nedfallna träd och låtsats att skogen är en katastrofzon. 

Asså han e så gullig. Så stark och och så svag och en vill bara klappa hans lelle kind. 

Vad kan det vara till nästa säsong? 10 månader? Och tills dess: radio silence.

  

:(